Daglig Självcoachning. Reflektion i Rörelse

Dagens reflektion den 28 oktober: Idag valde jag en kortare och långsammare promenadrunda istället för att prestera en längre. Det blev en upplevelse av både en liten dopaminkick, känslan av att ha gjort något, men också en inre oxytocintoning, ett lugn. Genom att inte pressa kroppen till max, undvek jag också ett kortisolpåslag. Jag kom hem med energi kvar, tillräckligt för att gå vidare till ateljén och skapa.

Detta blev en påminnelse till mig själv: Att coacha mig själv handlar inte om att pusha hårdare, utan om att lyssna djupare.

Tips till framtida mig (och andra): Låt din kropp leda dig till rätt tempo. När du hittar en rytm som inte utmattar dig, utan ger dig en mjuk energi, då är du på rätt spår.